Ledarskap

Blogg om skolan idag

Vad är egentligen en bra lärare? Vilka ingredienser behövs för ett bra klassrumsledarskap? Vad säger forskningen?

Det finns ingen kategori yrkesverksamma som så frekvent granskas och bedöms hur de är som personer, som yrkesmänniska, som person, hur personen talar, är klädd, frisyren, eventuellt smink, vad personen har för små egenheter och vad denne har för ljud för sig osv osv som en lärare. Men vad är en ”bra lärare”?

Jag återvänder även denna vecka till SVTs Vetenskapens värld, som måndagen 4/9-17 lyfte fram vad forskning i Norge kommit fram till angående vad som utmärker en bra lärare och vad klassrumsledarskap handlar om. Forskningen i området är annars blygsam, så det är ett välkommet tillskott. Summa summarum: en bra lärare har en god relation med eleven.

Tre viktiga faktorer lyfts fram som avgörande för ett bra klassrumsledarskap: emotionellt stöd, klassrumsorganisation och inlärningsstöd. Emotionellt stöd handlar om att kunna skapa och givetvis bibehålla ett gott relationellt klimat i klassrummet, som byggs på trygghet, trivsamhet och en genomgående positiv lärmiljö. Här kan vi exempelvis jämföra med ”Maslows behovstrappa”, där de grundläggande funktionerna ska vara tillfredsställda för att kunna utvecklas vidare (fysiologiska behov, trygghet, gemenskap, självkänsla och slutligen självförverkligande). Detta innebär således i praktiken ett medvetet hälsofrämjande arbete.  Klassrumsorganisationen så, det handlar om en påbyggnad av det emotionella perspektivet, dvs att det finns en tydlighet i klassrummet kring hur en lektion ska fungera och är uppbyggd (exempelvis struktur och ordning). Sist men inte minst är inlärningsstödjande faktorer sådant som att läraren ger alla möjligheten att kunna få fördjupad kunskap i undervisningsämnet. En erfaren lärare ser inte dessa delar som några särskilda nyheter. Men det är bra att de lyfts fram i ljuset och granskas. Inte sällan har klassrumsledarskapet i etablerad pedagogiklitteratur benämnts som ”den tysta kunskapen”, som om det fanns en uppsättning dolda talanger hos de lärare som anses som ”bra”.

Det betyder alltså att man måste veta mer explicit HUR ett bra klassrumsledarskap ska utformas. Någon forskningsbaserad ledarskapsutbildning existerar givetvis inte på lärarutbildningarna. Möjligen att lärarkandidaternas tidsnödda VFU-handledare kan tänkas förmedla någon form av erfarenhet. Men teorierna bakom ett bra ledarskap i ett klassrum fortsätter ännu med full kraft att förbises och förmedlas som någon slags ”esoterisk kunskap”. Därför är studien som den i Norge och som presenterades i Vetenskapens värld ytterst väsentlig. För precis som det även noteras SÅ KAN ALLA LÄRA SIG ATT VARA EN BRA KLASSRUMSLEDARE. Men, det betyder förstås att det krävs en hel del både teoretiska och empiriska kunskaper hos lärosätenas utbildare. Samt forskning som faktiskt börjar tvätta bort de flummarinerade pedagogikteorier som verkar vara så extremt svåra att göra sig av med, i en strävan att strama upp. En kombination som inte är helt lätt att sy ihop.

Jag har arbetat på ett antal olika skolor och träffat en mängd oerhört professionella, duktiga, engagerade och synnerligen kompetenta lärare. Givetvis finns även något mindre kompetenta dito, det kan vi rimligtvis aldrig utesluta på någon arbetsplats. Det finns bra och dåliga läkare också. Eller författare. Eller politiker. Eller vad man nu kan tänkas inneha för befattning i samhället. Men en sak är säker: goda, djupa och breda ämneskunskaper i sig är inte tillräckligt för att en lärare ska betraktas som ”bra”. Det kan vi nog alla skriva under på. Vi har garanterat träffat på ett gäng människor inom olika områden i samhället, som kanske är otroligt kompetenta på sitt område, men är fullständigt okunniga när det gäller att förmedla kunskaper, information eller vad det nu kan vara för jobb man har. Kanske vederbörande dessutom har en mindre föredömlig attityd gentemot kunder, elever, besökare etc. En stelbent ”paragrafryttare” i någon myndighetssektion gör ingen glad, på samma sätt som en ämneskunnig lärare som absolut inte behärskar de tre delarna nämnda ovan, kommer få en oerhörd uppförsbacke i sitt arbetsliv. Om inte en lärare är god ledare, skapar god relation, ett gott klimat, håller väldisponerade och intressanta lektioner och kan hjälpa den som inte förstår riktigt eller vill lära sig mer, ja, då spelar inga miljarder med högskolepoäng i världen någon som helst roll. Alls. Då har man inte rätt kompetens för jobbet.

Jag vet att detta kan innebära att kliva på någons ömma tår. Men tyvärr är det även den krassa verkligheten. En person som inte besitter de egenskaper som krävs för en god ledare kan driva ett helt klassrum till fullständigt kaos, ja rent av upplopp. Det senare har jag själv upplevt under min egen uppväxt, när vi hade en vikarie som fullständigt åts upp av hela situationen. Att förstå sig på gruppdynamik och vad ledarskap innebär är därför det absolut viktigaste en blivande lärare måste kunna behärska. Eleverna vet! De vet så väl om en lärare är ny, osäker och fumlar. Eller är ur balans. Eller trött. Tar man inte kommandot kan man riskera att tappa ledningen. I förlängningen placeras personen i ett fack som dålig lärare och kan till och med dömas ut för all framtid. Hårt, men sant.

Naturligtvis ska en lärare besitta kunskaper i sitt undervisningsämne. Det är givet. För kombinationen med ledarskapskompetens och ämneskunskaper är den vi vill ha för bästa möjliga lärarkvalitet. Det ena kan inte utesluta det andra om vi vill fortsätta ha en fantastisk skola.

Sedan har vi den heta potatisen om rektorernas betydelse som föredömliga ledare och hur det inverkar på kvaliteten. Men se, det är en annan historia!

 

Lena Wallberg blogg om skolan idag

Jag heter Lena Wallberg och är förstelärare/ gymnasielärare i Svenska och Religion samt Specialpedagog. Jag har arbetat inom skolans värld i 20 år och framför allt med elever i olika former av särskilda behov. Jag har arbetat i olika skolformer och har erfarenhet från olika skolstadier. Min legitimerade behörighet sträcker sig från förskola till gymnasiet. Sammantaget är kunskapsvidden bred. Fokus på språkets och den goda kommunikationens betydelse för att lyckas har varit utgångspunkten för kvalitetsutvecklingen i arbetet och då särskilt med tanke på anpassningar för elever i behov. Mitt främsta mål är att sträva efter en positiv, hälsosam och tillgänglig miljö i en skola för alla.