Varför är det viktigt med digital kompetens? – Lisa Sällvin

I debatten kring IT i skolan och skolans digitalisering pratas det ofta om tillgång till datorer och digitala verktyg eller läromedel, men digital kompetens handlar om allt från att använda IT som material för skapande, till språkbruk och agerande vid kommunikation i digitala medier, eller att förstå de nya digitala ekosystemen i samhället. Förutom att kunna använda tekniken, är det nödvändigt att förhålla sig kritiskt och ansvarsfullt till den, till de nya medierna och till den information som skapas och sprids. Eleverna behöver både kunna hantera en digital vardag och kunna analysera, ta ställning och ha en åsikt om de frågor som präglar samhällsutvecklingen.
En ny IT-strategi för svenska skolan Igår (den 9 mars 2017) beslutade regeringen om ändringar i grund- och gymnasieskolans läroplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. (http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/). Många skolor har förutsett detta och är redan en bit på väg i implementeringen men nu ställs krav på att samtliga skolor ska tillämpa ändringarna senast den 1 juli 2018.
Sammanfattningsvis avser ändringarna:
  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle
Jag skulle vilja lyfta fram tre argument för varför den digitala kompetensen är så viktig i skolan nu och i framtiden.
Demokrati Alla har rätt att förstå sin samtid. Precis som vi lär oss att materia är uppbyggt av atomer och molekyler bör vi förstå att den digitala världen är uppbyggd av ettor och nollor. Precis som vi lärt oss att industrialiseringen ledde till urbanisering och till vårt moderna konsumtionssamhälle, behöver vi vara medvetna om vad digitaliseringen leder till och hur det förändrar samhällets spelregler. Då blir det lättare att leda utvecklingen åt rätt håll.
Inkludering Digitaliseringen pågår för fullt men vi riskerar att exkludera individer, öka klyftorna och förstärka normerna om vi inte gör det rätt. Idag är till exempel en mycket stor majoritet av de som skapar den nya tekniken män. Om framtidens digitala samhälle ska passa alla, behöver fler inkluderas i skapandet. Undersökningar visar att ett sätt att rätta till balansen är att introducera IT och teknik i tidig ålder hos tjejer och killar, på lika villkor. Att en fjärdedel av unga kvinnor idag inte tror att ett yrke inom IT skulle passa deras personlighet, är ett problem. Om fler introduceras tidigt i skapandet av vårt digitala samhälle kan fler vara med och bryta normer och motverka ett ohållbart samhälle.
Arbetsmarknadspolitik Om tio år kommer det att vara en enorm brist på ingenjörer. Programmering och digital kompetens skapar sysselsättning och ökar Sveriges konkurrenskraft. Det lilla antal timmar som elever kommer att få ägna sig åt programmering i skolan räcker förstås inte för att behärska programmeringskonsten och alla ska inte bli programmerare men att introducera det i skolan kan räcka gott för att väcka ett intresse.
Det är på tiden att vi samtalar mer kring hur digitaliseringen egentligen går till och av vem Mittuniversitetets IT-professor Katarina L Gidlund, brukar säga att ”normen sköter sig själv och digitaliseringen hjälper till”. Hon menar att IT är ute på tunn is när vi har så stort fokus på att effektivisera och spara pengar som vi har än idag. Vi designar nya system för majoriteten eftersom det är där vi tjänar mest, medan de där ”krångliga” som inte tillhör normen får vänta och vi riskerar att minska den digitala delaktigheten. Nu har vi chansen att göra lite mer rätt, genom att jobba med detta i många olika ämnen från tidig ålder. Och kom ihåg att när vi pratar om digitalisering så menar vi inte bara teknik. Digitalisering handlar framförallt om människor.
Ett exempel på delaktighet och inkludering i och utanför skolan är projektet Minecraft Sundsvall, ett samarbete mellan Sundsvalls kommuns framtidslabb, Lantmäteriet och Stadsbyggnadskontoret. Nu ges möjligheten för unga medborgare att få bygga staden i Minecraft och vi får ett fantastiskt tillfälle att samtala kring hållbar samhällsutveckling samt en möjlighet att ta vara på ungas kreativitet och innovationskraft. Följ projektet här http://minecraftsundsvall.se/
Jag heter Lisa Sällvin och arbetar som adjunkt vid Mittuniversitetet där jag undervisar i bland annat IT och samhällsförändring. Jag har även medverkat i flera projekt i samarbete med kommunala grundskolor främst kopplat till ämnet teknik, och brinner särskilt för att öka jämställdheten på våra IT-utbildningar och i IT-branschen. Ideellt är jag engagerad i Coderdojo Sundsvall och Geek Girl Mini Sundsvall.