Vad har kunskap för plats i framtiden? – Mats Björk

Vad tycker ni att vi ska göra i gapet mellan Kenneths och Rays två olika världar – den gamla och den nya? Hur förvaltar vi den här spännande tiden mellan den gamla världen och den nya som ligger runt hörnet? OCH måste vi tänka om kring kunskap nu när datorerna flyttar in i våra kroppar?

1955 presenterade ekonomen Kenneth Boulding för första gången en förklaringsmodell för hur kunskap uppstår hos människor. Det var ett grovt utkast till en numera vedertagen modell som kallas ”DIKW” (Data > Information > Knowledge > Wisdom)– och det är den triangeln som syns här ovan.

I sin enklaste form är principen att DATA kläs med kontext för att bli INFORMATION. INFORMATION konsumeras och tolkas. Det kan leda till att KUNSKAP uppstår. När tillräckligt med KUNSKAP uppstått kan VISDOM utvecklas och förmågan att abstrahera ny KUNSKAP ökar.

Förmågan att skapa KUNSKAP och vidareförmedla den är också en av de mest unika egenskaper vi människor har. Det är typ vår super-hjälte-skill.

Det är en stor bidragande faktor till att det är vi – homo sapiens – och inte en någon av de andra upprättgående människoaporna som ”vann” här under de senaste 100-200 tusen åren; Vår förmåga att förflytta KUNSKAP mellan individer och vår kapacitet att omsätta den i TEKNOLOGI.

Kenneth klurade mycket på det här.

Han studerade nämligen homo sapiens noggrant. Han ville (bland mycket annat) illustrera vikten av beakta psykologi och låsta tankemönster i tolkningen av ekonomisk rapportering. Resultatet blev ett arbete som argumenterade att information måste konsumeras för att kunna bli kunskap. Och vips hade han startat en lång och stundvis yvig diskussion om människans förhållande till kunskap. En liten revolution kan man säga.

Kenneths tankar utgör nämligen fundamentet för den ”ålder” vi nu lämnar. Informationsåldern. Sista steget i industrialiseringen. Den ålder som du som läser förmodligen är född i men tyvärr INTE längre kan ”lämna jordelivet” i.

Sorry. Jag tror nämligen att det är för sent.

För om 12 år. 2029. Då kommer maskinernas förmåga att tänka och kunna konvertera DATA till VISDOM vara likställda med människans. De kommer då också kunna producera maskiner som är mer intelligenta än de själva. Det är den här händelsen som författare och filosofer kallar SINGULARITETEN.

De är också ömsom skraja och ömsom fascinerade över vad det här innebär. Jag själv hör till den senare skaran. Det gör också Ray Kurzweil. Det är nämligen hans prognos och den uppdaterades förra veckan under eventet SXSW.

Ray tror också att vi blir datorer. Eller att dom blir oss. Att vi blir TRANSHUMANA och att det kommer ge oss snudd på magiska egenskaper.

Det här gapet mellan Kenneth och Ray är DIGITALISERINGEN.

Så vad gör vi med KUNSKAP under DIGITALISERINGEN?

Jag vet inte själv. Inte med säkerhet. Det gör nog ingen.

Jag vet däremot vad vi inte ska göra. Vi ska INTE upprepa de mönster som gällde för förra världen;

  • Vi ska INTE korvstoppa information i människor. Det är en princip för industrialiseringen och den gäller inte längre. Den funkade knappt då. Nej, vi ska nog snarare filtrera bort irrelevant information så att ”RÄTT” kunskap kan uppstå i ”RÄTT” person vid ”RÄTT” tillfälle via ”RÄTT” kanal. Läs gärna Clay Shirkey för att fördjupa dig här.
  • Vi ska INTE pula in information i låsta format. Information måste kunna flyta fritt mellan olika plattformar, kanaler och media så att den kan konsumeras på mottagarens villkor. Den ska vara ÖPPEN. Så att den kan bli ny information. Open Knowledge foundation har koll på det här. Kika gärna på dom.
  • Vi ska INTE lockas att korta vinster i demagogi – att spela på människors föreställningar och känslor för egna vinstintressen. Information baseras på data – fakta. Punkt. Vi ska däremot bli bättre på att göra informationen konsumerbar så att fakta vinner över ”fake news”. Kika gärna på Jane McGonical för inspiration över hur man engagerar digitalt.
  • Vi ska INTE gruppera och kategorisera människor på fåfänga ideer om förmåga, utseende, bakgrund osv. Det är redan gjort. Det funkade inte. Vi har nu teknologi som gör att ALLA människor kan få information presenterade 100% på deras villkor. Det gör att alla gamla konventioner och sociala studier om ”förmåga” faller. Det gör också att alla som arbetar med kunskap måste anpassa sig. Det här tar arbetsområdet som kallas UX (User Experience) hand om. Googla!
  • Vi ska INTE vara skraja. Allt utvecklas alltid. Inget är stilla. Ta kommandot. Jobba upp modet att förändra. Börja labba. Engagera andra i dina fynd.

Kollaborera och vinn. Tillsammans 🙂

Avslutningsvis

  • Stämmer verkligen Ray Kurzweils prognos? Vet inte. Ingen vet. Men han är bland de främsta på Artificiell Intelligens i världen. Han har dessutom tänkt en hel del kring hur utbildning bör fungera i framtiden. Värt en spaning tycker jag!
  • Meh. Kenneth Boulding är ju inte fader till principerna för Knowledge Management! Korrekt. Men hans arbete ledde fram till det tankeområdet.

 

 

Mats Björk är en digital strateg som har arbetat med utveckling av informationssystem för människor i 20 år. Mats arbetar på ett företag som heter Esatto som huvudsakligen pysslar med att ”förflytta” människor och verksamheter in i den här nya digitala landskapet Han är en van föreläsare på området futurism och kring Gamification. Mats hörs också på podden ”Gamificationfredag” samt på ”Killander & Björk”.