skip to Main Content
Sabotage

Sabotage

Matematikproven för gymnasiet är de sista proven ut för läsåret. En summering vad gäller nationella proven utifrån hur det sett ut i år kan bara göras utifrån ett enda ord: katastrof!

I stort sett vartenda nationellt prov detta år, inom grundskola och gymnasiet, har präglats av nervositet och frustration: ska proven bli röjda? Hinner vi få information om vi ska använda ersättningsproven? I förekommande fall har prov och facit tydligen läckt ut kvällen före och i så pass god tid att Skolverket kunnat uppmana om att använda ersättningsprov. Men, dessutom har rykten gått om att ersättningsproven läckts i sin tur, så det har varit en enda soppa att bestämma hur man ska göra ute på skolorna. Som grädde på moset visade det sig att konstruktörer lagt ut en ganska omfattande träningsuppgift på sin webbplats, vilken var uppenbart identisk med en uppgift i årets ersättningsprov för gymnasiets matematik 1b och 1c. Alltså, det prov som Skolverket uppmanat skolorna att använda pga av läckage av ordinarie prov. Det här grova misstaget innebär nu att resultaten inte går att räkna med. Skandal, är vad all den här röran har blivit!

För de som händelsevis inte är så bekanta med förfarandet kan sägas att de obligatoriska proven kostar skolorna ett ansenligt antal tusentals kronor att beställa. Om ett (rektors-)beslut hastigt tagits på morgonen om att använda att ersättningsprov så måste den undervisande personalen stressa ihjäl sig för att hinna kopiera upp dem.  Det är inte mycket tid som personalen har tillgodo innan proven ska genomföras och stressen minskar knappast på varken personal eller elever huruvida provresultaten kommer ”räknas” eller ej. Det här är ett sabotage som drabbar samtliga inblandade. Med facit i hand, vilket för övrigt varit kännetecknande för hela den här nationella provcirkusen, är det frågan om det inte verkar misstänkt likt ett medvetet och synnerligen cyniskt sabotage. På en skola sades det att proven blivit stulna. Hur de andra röjningarna gått till är inte allmänt känt. Skolinspektionen är påkopplade. Uppenbart är att det finns krafter som slarvat med sekretessen och helt enkelt struntat i om provens innehåll läcks ut. Är det lärare som varit inblandade? Rektorer? Eller är det annan skolpersonal? Finns det läckor inom distributionsleden? Det svaret står skrivet i stjärnorna.

Skolverket har gått ut och betonat vikten av att skolorna sköter sina uppdrag enligt de mycket tydliga hanteringsinstruktionerna. Konstateras kan, att det har hjälpt föga. Därtill skärps hanteringsregler och rutiner inför nästa läsår. Digitaliseringsprocessen- ett argument som förts fram för att undvika detta elände med röjda prov- är under upparbetning och kommer ta den tid som förväntas (2022 ska det vara klart för bruk). Man ska absolut inte skynda på digitaliseringsprocessen så det blir fort och fel, tack så mycket. Att anordna en säker och användarvänlig portal för provhantering, som garanterar en rimlig och stabil funktion, är inget som ska hastas fram. Digitala system är lite som med bilar: de ska bara fungera. Hur extremt tokigt det kan bli vet alla som jobbat med något digitalt system eller verktyg. Saker blir fel ibland, så är det bara, men om dessa rättas till och hanteras inom en rimlig tid är det sällan några större och långvariga stressorer i sig. Det finns system och verktyg inom skolmarknaden som har så mycket försvårande buggar och andra felaktigheter att det är nästan helt omöjligt att arbeta effektivt i. ”Been there, done that.” Så vill vi inte ha det under de nationella proven också!

Utbildning för lärare i Teams for Educatin

Den som är ytterst ansvarig för att hanteringen följs på en skola är rektor. Ärligt talat, undrar jag hur många rektorer som ens lägger sig i detta med nationella prov? Traditionellt har ämneslärarna fått bära tungt ansvar för hanteringen, vilket inte är tanken. Därför kan jag här ge ett tämligen enkelt och genomförbart förslag på förbättring, varsågod Skolverket, som både är digitalt och som skulle lösa röjningsproblemen ganska enkelt: skicka ut allt material till proven digitalt till ansvarig rektor på provdagens morgon, inkl. ljudfiler. Därefter är det varje rektors ansvar att se till att proven och ev. ljudfiler kopieras upp i korrekt antal och att erforderligt facit sedan finns tillgängligt för personalen som ska rätta proven. Därmed ligger ansvaret utan tvekan på varje rektors bord att organisera personal och genomföra proven och ta beslut om särskilda anpassningar. Som sig bör. Det behövs endast verifierade skolmailadresser registrerade hos provkonstruktörerna som ska distribuera proven digitalt. Skolorna har fram till kl 09 på sig att göra anpassningar av proven, ex förstora text och kopiera ljudfiler till usb. Därmed är det upp till rektorerna att se till att det finns tillräckligt med folk i huset i god tid som har till uppgift att stötta det här arbetet och säkerställer att det sköts enligt sekretessen. När proven därefter förväntas vara genomförda, så skickas facit ut till rektorerna. Inte förrän då, alltså. Problemet är löst. (Så kommer här ett hett tips till provkonstruktörerna: Passa på att utforma prov i svenska som andraspråk som verkligen är anpassade för elever med just svenska som andraspråk, dvs att man använder sig av texter som denna kategori elever kan ta till sig och att se till att helt skippa dikttolkningen. I övrigt kan texterna som eleverna ska läsa vara betydligt mer ungdomstillvända. Inte särskilt konstig information om man råkat jobba med elever.) Detta torde således vara ett fullt hanterbart förändringsarbete att utforma i rimlig närtid för att i framtiden undvika årets fullständiga haveri.

Om det finns krafter som är ute efter att sabotera nationella proven för att göra någon form av ”statement”, vilket inte ligger helt utom misstankegraden, så är det ett oerhört cyniskt tankesätt som slagit mycket hårt mot de oskyldiga elever som drabbats. Nationella prov är stressande nog för eleverna. Därför är det upp till ansvarig myndighet att rätta till det här slarvet, genom en annorlunda processhantering. I en digital värld, där digitaliseringsprocessen lyfts fram i de nya läroplanerna (utan något särskilt omfattande förarbete eller grund i forskning och beprövad erfarenhet, för övrigt) så visar bara hanteringen och distributionen av nationella proven endast hur stenåldersmässigt de själva tröskar på. Dags att uppdatera sig även på myndigheten! Visa framfötterna, motarbeta sabotaget med proven med krafttag, säkerställ att konstruktörerna för bövelen inte klantar sig igen med att publicera provdelar på sina webbplatser, ge rektorerna det ansvar de ska ha vad gäller hantering, genomförande och anpassningar. Enkelt, genomförbart.

Nu ska jag ut i solen och vila en ”slutet-på-terminen-trött- och- sliten-hjärna”. Ta hand om er! Snart är sommaren i antågande och förhoppningsvis kommer solen skina mycket på oss i år!

 

Lena Wallberg blogg om skolan idag

Jag heter Lena Wallberg och är förstelärare/ gymnasielärare i Svenska och Religion samt Specialpedagog. Jag har arbetat inom skolans värld i 20 år och framför allt med elever i olika former av särskilda behov. Jag har arbetat i olika skolformer och har erfarenhet från olika skolstadier. Min legitimerade behörighet sträcker sig från förskola till gymnasiet. Sammantaget är kunskapsvidden bred. Fokus på språkets och den goda kommunikationens betydelse för att lyckas har varit utgångspunkten för kvalitetsutvecklingen i arbetet och då särskilt med tanke på anpassningar för elever i behov. Mitt främsta mål är att sträva efter en positiv, hälsosam och tillgänglig miljö i en skola för alla.

Back To Top