Om tid för lärare – Lena Wallberg

Tid är en besynnerlig sak. Inte nog med att den har en märkvärdig tendens att fly från en som sandkorn obönhörligen rinner iväg i ett timglas utan den kan dessutom förundra en genom att ständigt hindra tillvaron intill bristningsgränsen. Trots allt har vi lyckliga fått oss tilldelade en begränsad uppsättning tid att förfoga över. Man ska inte missbruka tid.

I läraryrket, liksom i många andra yrken, är tid en ständig kamp och en fiende, en drake att bekämpa. Just lärares arbetstid har dock varit föremål för diverse klander genom åren. Alla aktiva lärare med självaktning vet att när terminerna är igång så är arbetstiden otillräcklig och dygnet verkar ha för få timmar. Trots schemalagd- och förtroendetid (som är 10h/vecka tillagd till den schemalagda 35h/vecka och således gör att alla ”lov” är inarbetad tid. Märkvärdigt nog behöver man förklara och motivera varför det där sommarlovet är nödvändigt för att överhuvudtaget orka stå på benen igen i augusti.) arbetas det på raster, luncher, lov, helger och inte sällan får fritiden stå undan för arbetsrelaterade aktiviteter. Det är en farlig fälla där många lärare hamnar i ohälsotillstånd. Många är de ambitiösa som ”stupat på sin post” och fått byta tjänst eller omvärdera arbetet med tvång. Den reglerade undervisningsskyldigheten har sällan rimliga gränser. Lärarfackens flathet i hälsofrågan nämnes här bara i förbifarten, då ämnet kräver en massiv avhandling i sig och utrymmet är begränsat.

Så till den verkliga paradoxen: Alla elever ska hinna med att göra samma saker på samma tid i skolan. Trots sina olika förutsättningar. Många klarar detta. Några behöver extra anpassningar och kanske stöd av en annan lärare i en mindre grupp eller vad det nu kan vara för lösningar man hittar på för att lösa den ekvationen i skolvardagen. Så har vi dem som aldrig passar in i varken skol- eller tidssystemet men likafullt ska pressas in. Exempelvis de som behöver längre tid – kanske för att helt enkelt få tänka färdigt. Vems tid stjäls i skolan? Vems rättigheter att få vara som de är och att fungera i vardagen är det vi gör våld på? Jo, givetvis de som inte alltid står på barrikaderna med de starkaste rösterna och syns och hörs mest.

Därför vill jag slå ett slag för sådant som underlättar skolarbete och den tid som spenderas i skolan. Alltså sådant som i förlängningen inverkar positivt på våra barns liv och leverne, bidrar till god hälsa och sunda värderingar, med mera. Jag ska här lyfta ett föredömligt exempel på hur förändring och förbättring mot en salutogent präglad (hälsoinriktad) skola kan se ut, genom debattartikeln ”Stillasittande i skolan ger ohälsa och dåliga resultat” i DN den 4/4-2017. Här lyfter forskarna Cecilia Magnusson (professor och verksamhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på SLL) och Daniel Berglind (medicine doktor vid Institutionen för folkhälsovetenskap på KI) hur ett osunt stillasittande inverkar negativt på barns hälsa och utveckling. Föga överraskande fakta som vilken lärare som helst kan evidensbasera i sömnen. Magnusson och Berglind föreslår exempelvis utökad rörelseaktivitet under skoldagen och skärmförbud under raster – för att främja social interaktion och fysisk aktivitet. Eleverna orkar mer, lär sig bättre, mår bättre och därmed underlättas skolarbetet. Tidsbesparingarna säger sig självt. Artikelförfattarna förespråkar även att forskningsbasera utformningen, vilket hängivet applåderas av undertecknad. Alltså: evidensbaserad forskning som grund för förändring och konstruera modeller under fortsatt forskningsstödjande utformning. SÅ, kära läsare, ska förbättringar vara konstruerade för skolan! Ju förr desto bättre!

Förutom nämnda medvetna utformningar kring rörelse och aktivitet som kan bidra till positiva ringar på vattnet i verksamheten, så finns oerhörda potentialer med digitala verktyg i syfte att underlätta lärares arbetsvardag så att man orkar med, hinner med och kan ägna sin tid åt eleverna och minska den administrativa bördan – den återkommande tidstjuven. Välfungerande digital teknik, ett kvalificerat lärarstöd med lösningar som är specialanpassade för att underlätta dokumentation, handläggning av ärenden, bedömning och annan daglig verksamhet är A och O. Det reducerar stress och gör arbetet lättare och roligare när man dessutom kan få tid för det man vill lägga sin tid på, som att utforma nya, roliga och utmanande lektioner av kvalitet. Lektionsplanering och efterarbete kräver ofrånkomligen TID. Tid för efterforskningar, tankar, utbyten med kollegor, utformning, bedömning och så vidare för att kunna leverera en kvalificerad undervisning av klass. För det är det vi vill leverera! Då används elevernas skoltid optimalt.

Vi lär oss saker med tiden, men tiden måste disponeras förnuftigt. Alla vuxna har ansvar att se till att alla barn ges de bästa förutsättningarna för ett hälsosamt och rikt liv. Barn ska få kvalitetstid i skolan. Tid med sina lärare och tid för att utvecklas på bästa sätt utifrån sina unika förutsättningar. Man ska inte slösa bort tid på oväsentligheter. ”Att odla sin trädgård” kräver både tid och tålamod. Låt äntligen kunskapsnäringen få blomstra i den svenska skolan!

Jag heter Lena Wallberg och är förstelärare/ gymnasielärare i Svenska och Religion samt Specialpedagog. Jag har arbetat inom skolans värld i 20 år och framför allt med elever i olika former av särskilda behov. Jag har arbetat i olika skolformer och har erfarenhet från olika skolstadier. Min legitimerade behörighet sträcker sig från förskola till gymnasiet. Sammantaget är kunskapsvidden bred. Fokus på språkets och den goda kommunikationens betydelse för att lyckas har varit utgångspunkten för kvalitetsutvecklingen i arbetet och då särskilt med tanke på anpassningar för elever i behov. Mitt främsta mål är att sträva efter en positiv, hälsosam och tillgänglig miljö i en skola för alla.